Otursförföljd

 
En veckas tystnad från mig, det tar tid att vänja sig vid att gå i skolan igen efter tre veckors ledighet. Och tills jag vet att tills jag vant mig så kommer jag att vara så himla trött vilket betyder att bloggen inte uppdateras med roliga bilder och sådant. Och har man inga fina bilder eller en film att bjuda på är det inte någon idé att ens skriva, för vem vill läsa "Idag har jag gjort detta-inlägg" med gamla arkivbilder i en vecka? Inte jag iallfall...
 
Cillaträningarna för en vecka sedan gick bra, mer om det + film senare i ett annat inlägg. Den här veckan har dock inte varit den roligaste på hästfronten för i torsdags kom jag till stallet och hittade Welle med ett supersvullet ben. Han har antagligen röjt i hagen och sparkat sig själv precis på insidan av höger framknä eller dragit benet i staketet när han lekt med hästarna i hagen bredvid. Kolik förra veckan och ont i benet den här, vad kommer härnäst?
 
Welle är inte halt men såklart öm och dessutom väldigt svullen. På råd från veterinär ska vi avvakta och endast oroa oss ifall svullnaden inte går ned eller Welle blir halt. Så det enda jag gör är kyler ben, promenerar, kyler ben och promenerar lite till. Det här känns så himla otajmat eftersom vi egentligen skulle åka till Brunmåla för allmän genomkoll av Welle innan vi börjar träna ordentligt inför årets första start. Men nu står vi bara och stampar på stället...
 
Jag ska ägna ett par timmar till att skiva på en sociologiuppsats nu på morgonen innan vi åker ut till stallet och tar hand om Welle. Vi eldar non stop i braskaminen nu när det är så kallt ute, så det känns ganska mysigt att sitta vid elden med en filt. Ikväll väntar middag och födelsedagsfirande för en klasskompis medan min snälla mamma tar vår kvällsfodring och promenerar lite till med Welle.

0 Kommentarer





Kom ihåg